(Del I.)
Musikprovning är en slags sinnlig filosofi, eller perceptionsövning, eller sensitivitetsträning. Eller bara (bara?) njutning med annorlunda förtecken.
Musik är ett hus med många dörrar, man kan närma sig det från olika håll. Vi tar till oss musik genom konserter, radio, skivor, MP3-spelare, Internet, musikaliska salonger. Men jag har hittat ytterligare en dörr – och den kallar jag musikprovning.
Två nyckelord: lyssnande och presentation. Bägge handlar om musikens meta-aspekter, och de påverkar varandra i hög grad.
Musikens presentation påverkar vårt lyssnande.
Om musik är ett mysterium (Vad ÄR det egentligen? Hur kommer det sig att det påverkar oss, och så starkt? Varför finns musik? Och så Ingmar Bergman-frågan: Varifrån kommer musiken?) är lyssnandet en outforskad kontinent. De flesta av oss lyssnar på musik, och njuter av den (hoppas vi), men vad är det som låter och vibrerar inuti oss när ljudvågorna når våra öron?
Vilken omöjlig fråga.
Fast när det gäller smaksinnet (eller snarare smak- och doftsinnet) ger man inte upp så lätt. Vad är vinprovning om inte ett försök att klargöra smakens (och doftens) mysterium och ”karta”.
Fast är inte det att förstöra mysteriet?
Kanske, ibland. Men det är också ett sätt att skruva upp sinnena till högsta möjliga känslighet. Och detta är möjligen den största behållningen av en provning.
Inte att du njuter mer, utan att du är mera vaken.
(Fortsättning följer.)
Om ni är intresserad av gömda ingångar till musikens hus och att vässa era sinnen kan ni kontakta mig för musikprovning, konsert, föredrag och workshops.
The Harmonious Library 