Det är märkligt att filosofer, som älskar ord, begrepp och dialektik inte har definierat sin motsats. Alltså motsatsen till filosofi, motpolen till kärlek till visdom.
Kärlekens motpol torde vara aversion, repulsion. Ovilja mot att tänka vidare, ickesökande av visdom, frivilligt blundande, ovilja mot att resonera och lämna den trygga lägerelden.
Jo, jag fann ett motsatsord någonstans i ett stort uppslagsverk. Men den hjälpte mig inte, den var för bökig och komplicerad. Sådana ord blir inte använda och jag ville ha ett ord man kunde stoppa i fickan och använda på en gång. Till slut kom jag fram till ett lämpligt ord:
FILOFOBI
(Se det som en förkortning av filosofifobi.)
Realiteten finns, låt oss då ha ett ord för den också.
The Harmonious Library 
Ha ha! Filofobi är ett utmärkt ord som genast finner sin självklara plats i mitt ordförråd, som om spiltan bara stått tom och väntat. Det är ett roligt ord också eftersom det känns i munnen som om man tappat bort något. Den känsla man har när man går uppför en trappa i mörker och tror där är ett trappsteg kvar men man trampar i intet. Fast översatt till munnen, då. Ett slags verbalt fummelsnubbel.
Tack!
Ska snarast skicka ut det igen (när det fått vila i spiltan, med lite hö och vatten.)
Hejsan,
borde det inte heta fobosofi?
Karl-Erik Tallmo