Rolig och orolig teknik

[Kåseri från Computer Sweden.]

Innan jag blev filosof och nördbromsare var jag musiker. Därmed kan jag jämföra och se vissa intressanta skillnader mellan musikens och IT-sfärens domäner. Låt oss ställa dem bredvid varandra och se vad som händer.

Tänk er ett samtal mellan en ung, framtidskåt IT-konsult och en gammal musiker.

K: Du vet väl att förändringsbenägenhet är lösenordet. Nå, hur stort är ditt tangentbord?

M: Du menar, hur många tangenter det är på mitt piano? Åttioåtta. Den kallas ibland för just åttioåttan. Som glassen.

K: Intressant [gäsp]. Och hur länge har den haft 88 tangenter?

M: Jag vet inte så noga. 150 år kanske.

K: 150 år??? Men är ni inte kloka, ni musiker? När ska ni uppgradera? Ni kan ju inte gå omkring med lika många tangenter som ni haft i 150 år…!

M: Varför inte?

K: Öh… men det förstår väl alla. Så kan man inte ha det. Hur går det för pianobranschen, om ni inte moderniserar och förnyar?

M: Pianobranschen går under, men det har inte med antalet tangenter att göra. Plastsynten som konkurrerat ut pianot som hemmainstrument har ännu mindre klaviatur.

K: 88 tangenter i 150 år… Jag kan fortfarande inte fatta det.

M: Då ska jag väl inte avslöja för dig hur många strängar fiolen har?

K: Jag är beredd på det värsta. Shoot!

M. F y r a. Och ingen talar om flera strängar. Dessutom, de bästa fiolerna byggdes, jag är ledsen att säga det, för 300 år sedan.

Ni förstår vart jag vill komma. I musikens sfär håller vi inte på och uppgraderar våra instrument ständigt och jämt. Det behövs inte. Vi tar saken med ro. Det ska vara ro-ligt att musicera, annars får det kvetta.

Ständig uppgradering skulle stjäla tid från vårt musicerande. Det accepterar inte musiker, till skillnad från datoranvändare som anser att de måste ”hänga med”.

Datorindustrin är ur detta perspektiv en mycket o-rolig domän. Allt ska förändras hela tiden. Man har inte nått lugnet än. Vitsen är att man inte SKA nå lugnet. Hur kan man då sälja nästa version?

Man kan dra en paralell till synten och elgitarren. Någon beskrev skillnaden mellan gitarrister och klaviaturspelare så här: De förra spelar solon, de senare katalogiserar ljud. Elgitarr är rolig teknik, den har hittat sitt lugn. Synten är däremot ganska orolig, man kan alltid ändra en liten detalj här och lägga till fem balla funktioner där. Precis som med datorer.

Nå, man får vara glad så länge de lugna roliga tingen någorlunda balanserar de snabba oroliga. Jag fick ett digitalt julkort härom året. När jag gick till websidan för att öppna det välkomnades jag av en orolig julhälsning. ”Your browser is too old. Upgrade here.”

Det är tur att inte saxen fungerar så. Tänk så retligt, precis när vi ska öppna det spännande hårda paketet under granen hörs en digital röst: Din sax är för gammal. Vänligen skaffa version 5.0