Det globala badrummet

[Kåseri från Computer Sweden anno 2006 (hette ursprungligen «Ode till telefonjacket»). Alla rum är lika fina, men vissa är trots allt finare och får föröka sig som kaniner.]

Jag läser allt fler rapporter om att telefonjacket är utrotningshotat. Telefoner som sitter fast i väggen, de som förr kallades vanliga telefoner, är snart de ovanliga telefonerna. I en tid som dyrkar mobilitet duger det inte att vara väggbunden. Helst vill man inte ens stå på marken. Undrar vem som blir först med att bygga in propeller i nallen?

Jag har som ni förstår inget emot telefonjack. Telefonen får gärna sitta fast i väggen, precis som annan armatur. Jag har gärna bilen i garaget, kastrullerna i köket och kläderna i garderoben. Var sak på sin plats, sa man förr. Telefoner överallt, så heter den nya melodin.

Det är klart att jacket begränsar telefonerandet. Och det är just det som är så bra. Många säger förstås tvärtom, det är det som är så dåligt. Men om vi tittar i ett längre perspektiv, ser bortom bekvämligheten i att kunna ringa överallt, vad innebär då vår sköna, nya ”jackfrihet”?

Som jag förr påpekat är gårdagens restaurang numera en restauring. Självklart har vi nalle och kanske också laptop med oss på krogen. Efter stadiet den globala byn närmar vi oss den globala telefonkiosken, eller det globala Internetcaféet. För att förstå det tossiga i detta kan vi föreställa oss att andra slags rum blivit globala.

Hur vore t.ex. det globala badrummet? Folk skulle sitta på restaurang och stryka på deodorant och klämma ut pormaskar. Man skulle raka sig på bussen, peta sig med Tops i örat på bio och klippa tånaglarna på Systembolaget.

Man skulle förstås också pissa och skita överallt. Det gjorde man faktiskt förr. Om självaste Lord Byron finns det rykten om hur han lämnade indiskreta visitkort efter sig på dragiga slott.

Fontänpojk

Jag kissar bara i fontänen, inte på gatan.

Alla som vill ha det globala badrummet tillbaka räcker upp en hand. Inte det?

Nå, men vad sägs om det globala rökrummet? Inställningen till rökning har varierat genom tiderna men ofta har man kunnat röka mest överallt. Sedan kom särskilda rökavdelningar vars funktion, precis som toaletten, var att begränsa en specifik aktivitet till en specifik plats.

Rökrummet är nu allt annat än globalt. Snart är det bara på gatan eller balkongen man får dra ett skönt halsbloss (ahh…). Rökrummet krymper och krymper men telefonkiosken bara växer.

Hur vore det med lite balans? Aktiviteter som knappast stör någon, som till exempel bokläsning, borde få vara ”globala” och tillåtas överallt. Att tömma sin tarm, röka och prata telefon finge däremot gärna försigå i därför avsedda rum.

Att rökning är störande vet vi. De flesta skulle också störas om folk kastade sitt vatten var som helst. Att kunna ringa och bli uppringd mest överallt kallas däremot ”nåbarhet” och betraktas som något gott, en ny mänsklig rättighet. (Inte minst telekombranschen fram$täller $aken $å.)

Att nåbarhet är en eufemism för ”störbarhet”, det vill man inte lyssna på. Modernt credo: ”Jag får alltid störas och är alltid beredd att störa andra också.”

Själv är jag trött på trådlösheten och skulle gärna testa det globala badrummet ett tag. Omväxlande absurditeter förnöjer.

Trafiklljus

Herr Skiterman.

Annonser
Published in: on januari 25, 2011 at 8:31 e m  Kommentera  
Tags:

The URI to TrackBack this entry is: https://aracoeli.wordpress.com/2011/01/25/det-globala-badrummet/trackback/

RSS feed for comments on this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s